Rentré

Men, se på fan, jag tror visst att det var ungefär en halv månad som jag sist uppdaterade bloggen. Tänka sig hur det kan gå, men faktum är att jag har haft mycket med jobbet på sistone och eftersom jag har ett jobb som kräver tystnadsplikt så innebär det att jag, följaktligen, inte har haft mycket som jag kunnat dela med mig av.
 
Men förtrösta icke: nu har jag lite att skriva om!
 
I lördags var det äntligen dags för "Stand up for Stockholm" i Globen, där Magnus Betnéer, Jonas Gardell, Henrik Schyffert och Eddie Izzard uppträdde! Jag och min brorsa fick biljetter i julklapp och jag har sett fram emot det sedan dess. Dessvärre fick min brorsa akut förhinder och var tvungen att ställa in, vilket innebar att jag var tvungen att leta upp en ersättare i elfte timmen, på en lördag, dagen efter första maj. Cue temalåten från "Mission: Impossible".
 
På väg in till Globen

Som ni förmodligen förstod så gick det inte att få tag på någon. Jag frågade till och med en vän till en vän som jag aldrig träffat förut, men jag fick gå själv. Som tur var så hade ju denna högst personliga incident ingen åverkan på själva showen över huvud taget, så jag är överlag väldigt nöjd med kvällen. Jag var inte överdrivet imponerad av Magnus Betnéer eller Bianca och Tiffany, eftersom de mest körde humor baserad på sex och könsord, vilket jag oftast anser vara ett billigt skratt som inte kräver vidare eftertanke.
 
Jag ska väl erkänna att jag drog många sexskämt i början av min så kallade stand up karriär, men det var åtminstone ingen som krävde minst 500 spänn av publiken för att lyssna på dem - så vitt jag vet.
 
Nu har jag dessutom sett Eddie Izzard live, vilket är jävligt nice, då han är ett av de största namnen inom stand up världen idag.
 
Han står där någonstans...
 
Amusant anekdot: på tunnelbanan efter showen fick jag syn på en person som liknade min vän Henrik och lade kort därefter märke till en statusuppdatering där Henrik berättade att han varit på samma show. Jag kommenterade att jag trodde att jag satt en rad framför honom på t-banan. Och det visade sig att jag hade rätt. Nämen asså ba' shit!
 
Jag har ju förresten själv återupptagit ståuppandet, efter cirka en och en halv månads avhållsamhet. Jag kan inte riktigt förklara varför det har blivit så, kanske är det så att min patologiska scenskräck och mitt ständiga självtvivel fick mig att tarva en liten paus.
 
Hur som helst så är jag tillbaka upp på scenen nu!
 
Du och jag, John!

Förra söndagen drog jag till Big Ben igen för några få minuter på scenen med en mikrofon. Jag hade förberett ett set med helt nytt material och var således jäääävligt skakis, eftersom jag kände mig tillräckligt ringrostig för att komma av mig även under äldre och beprövade rutiner. Som tur var dök Alex, Markus och Henrik och för att visa sitt stöd, vilket genast lättade en aning på stämningen.
 
Jag tycker faktiskt att söndagens gig gick rätt bra och att jag fick rätt bra respons från publiken. Jag kom ihåg alla skämt och det kändes som att jag levererade dem ordentligt också.
 
 Foto: Henrik Ekholm

I tisdags hade jag ännu ett gig på Big Ben. Tyvärr jobbade jag natt mellan måndag och tisdag och just denna natt vara den värsta som jag hittills har varit tvungen att uthärda på jobbet. Jag fick knappt blinka under min sovande jour och var således inte riktigt i toppform för mitt uppträdande på Big Ben på tisdagskvällen. Saken gjorde inte bättre av att Thomas - som driver stand up klubben på Big Ben - berättade att det hade dykt upp så få människor att han funderade på att ställa in hela skiten.
 
Som tur var så strömmade det till folk kort innan showtime och showen fortskred som vanligt. Den här gången hade jag tänkt dra både material från mitt förra uppträdande, samt helt nytt material. Två saker fullständigt ovälkomna saker inträffade dock;
1. Jag kom av mig två gånger
2. Jag fick inga garv alls från det nya materialet
Den första punkten kan jag ursäkta med att jag var trött eftersom jag hade jobbat halva natten, och därvidlag inte hade haft tillräckligt med tid och ork över till att öva in mitt material. Den andra punkten var helt enkelt ett misstag av mig. Ibland gör man en grov felbedömning och då får man helt enkelt stå sitt kast och erkänna det.
 
Som nu, för min del.
 
 "Here's a truck stop instead of St. Peter's..."

Nå väl, ikväll är det återigen dags för stand up, men inte på Big Ben den här gången, utan på Crossfire Comedy! I slutet av showen får publiken rösta på sin favorit och vinnaren går vidare till en tävling mellan komiker. Nu lever inte jag under villfarelsen att jag på något sätt har en chans att gå vidare, men det ska bli kul, i vilket fall som helst.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: