Audiens
Hälsningar och lyckönskningar från mitt lilla hörn av världen - som i och för sig är rund. Men budskapet förblir detsamma, så haka inte upp er på geometriska faktan, era eventuella rättshaverister! Kan man inte få uttrycka sig bildligt utan att bli anfäktad att bokstavlighetens SAVAK helt plötsligt? Vart är denna värld på väg?
Jaså, jag pratar med mig själv igen? Men, då så; fortskrid med inlägget i vanlig ordning!
Det har varit mycket jobb på sistone, en hel del nattpass till och med. Dessvärre är det sovande jour, vilket innebär skralt med betalt. Men eftersom de boende går och lägger sig redan halv tio - och min sovande jour inte börjar förrän klockan elva - så har jag tid till att slipa på min standup. För ungefär ett år sedan så hade jag en rutin där jag försökte skämta om min etnicitet*, men det föll ganska platt. Under de senaste dagarna har jag skrivit om och tajtat till rutinen, så nu på söndag tänker jag inkludera den i mitt set under giget på Big Ben.
*Balkan, på pappas sida, för er som inte visste det
Jag har behållit ett skämt i sin helhet, skrivit om ett annat och sedan kasserat resten till förmån för lättillgängligare - och förhoppningsvis bättre - skämt. Rutinen var cirka 6 minuter lång, men nu har jag skurit ner den till cirka 2½ minut, vilket känns rätt bra. Jag har nämligen alltid känt att en av mina svagheter är min tendens till onödigt långa setups och transportsträckor. Jag kommer dessutom att ha premiär för ett helt nytt skämt som jag skrev för endast en vecka sedan, som passar bra in bland mina barndomsskämt.
En annan fördel med att jobba natt på boendet är att man får en del tid över till att läsa, vilket passar mitt nyårslöfte som handen i handsken*. Förra veckan läste jag en bok vid namn "Ordförrådet", som dessvärre verkat vara riktad mot en yngre åldersgrupp, men jag tycker inte det är bortkastad tid att återstifta bekanstskapen med de grundläggande byggstenarna i språket. Det var faktiskt ganska kul att återigen läsa om företeelser i vardagligt tal och historieberättande som man numera endast tar för givet. Boken uppmanar även läsaren till att uppfinna egna ord, uttryck och idiom, samt ger exempel så att man ska komma igång. Plus att det sista kapitlet innehöll en ordlista med äldre och förlegade ord - vilket åtminstone jag tycker är jävligt roligt!
*Jag lovade, bland annat, att läsa en bok i veckan
Rekommenderas för barn samt vuxna som vill putsa sina kunskaper i språket!
Meeeeeeen, ibland vill man ju bara göra något roligt, eller hur? Det har jag också gjort. Närmare bestämt så gick jag och min äldre bror till Göta Lejon i måndags och såg Blues Brothers*! Det var en kringresande show på världsturné, som endast uppträdde i Stockholm en kväll. Den var producerad av Dan Aykroyd (som ursprungligen spelade Elwood) och Judith Belushi (änka till John Belushi, som ursprungligen spelade Jake) och har satts upp, bland annat, på Broadway. Jag älskar filmen "Blues Brothers" och är även ett enormt fan av John Belushi, så jag hade höga förhoppningar.
*Det var min julklapp till honom... och mig själv!
Jag och brorsan möttes upp vid Medborgarplatsen och gick sedan in till Söderhallen, där vi beställde en bärs samt något ätbart. Jag började även ge honom en liten sista-minutenföreläsning om John, Blues Brothers och Chris Farley - John Belushis olycksalige efterträdare i humorvärlden. Visst är det ironiskt att jag tar humor på så pass stort allvar ibland?
Min outfit för kvällen
När det väl var showtime så fick jag och brorsan syn på fyra personer* som klätt ut sig i kostym, solbrillor och hatt för ändamålet. Jag hade på mig en t-shirt med bröderna, men längre än så sträckte sig inte min homage, åtminstone plaggmässigt.
*Göta Lejon rymmer cirka 1200 personer
Vi hade platser i mitten på rad tre, vilket är jäääävligt bra platser. Showen bestod av blues- och soulnummer från första och andra filmen, liveskivan "Briefcase full of blues" från 1979, "Ghostbusters 2"* samt framföranden av "King bee" och "With a little help from my friends" i en grym hyllning till John - och, till viss mån, Joe Cocker, nur när även han har gått ur tiden.
*Den enda kopplingen jag ser mellan "Blues Brothers" och Jackie Wilsons "Higher and Higher"
Jag tycker att publiken kändes en aning stel till en början, men slappnade av och kom loss tids nog, speciellt efter pausen. Jag menar; de blev inropade av publiken för ett andra extranummer! Så jag kan nog säkerligen påstå att jag inte var den enda som njöt av showen. Brorsan sa också att han tyckte det var väldigt kul - men han tyckte att publiken var ganska sval.
Good lovin'? I've got a truck load!
Jag kan bara tala för mig själv och eftersom jag (som sagt) älskar filmen så var det helt sjukt jävla kul att se Blues brothers live och så pass välproducerat - även om det inte var John och Dan! Att livs levande få höra låtar som "Shake a tail feather", "Someone to love", "Flip, flop and fly" och "Soul man" framföras av Blues brothers (original eller ej) var sjukt jävla kul.
Anyways, imorgon är det jobb igen, men sedan är jag ledig i fyra dagar! På lördag ska jag gå på Konserthuset och lyssna på Gustav Lundgren trio som spelar musik av jazzlegenden Django Reinhardt. Jag har aldrig gått på en föreställning där, det blir åtminstone en sak detta kvartal som jag - i enlighet med mitt nyårslöfte - gör för första gången.
