Galej
Tippetippe tipptapp, mina cybersurfande stalledrängar! Välkomna till bloggens stora julspecial! Jag har i och för sig inte pyntat eller dekorerat, så jag kan inte med gott samvete hävda att det är något överdrivet speciellt med just det här inlägget, men jul är det i alla fall och det är väl i huvudsak det som detta inlägg kommer att handla om, så ifall detta på något sätt eller vis väcker erat intresse ens till den milda grad så rekommenderar jag varmt att ni fortsätter läsa hela inlägget. Men först och främst lite nyheter från stand upfronten!
I tisdags hade jag ännu ett gig inbokat på Big Ben och även fast det var dagen innan julafton så passade jag på, eftersom jag vill köra så mycket som jag hinner och har chansen till. Jag jobbade från klockan 10 fram till klockan 15 och bestämde mig för att åka raka vägen från jobbet in till Stockholm, eftersom jag ännu inte hade köpt en julklapp till min far. Showen började klockan 20, komikerna ska helst vara på plats en halvtimme i förväg, och från mitt jobb in till T-centralen tar det cirka 30 minuter att åka kollektivt - förutsatt att pendeln går i tid. Detta skulle ge mig cirka 4 timmar till att hitta en bra present innan det var dags för mitt gig, vilket jag då kände var en bra tidsram, eftersom jag var helt villrådig när det gällde att tänka ut en bra julklapp till min far.
Jag hittade presenten i den allra första butiken jag gick in i. Sedan fick jag vänta i tre och en halv timme i ett mörk, blött och iskallt Stockholm tills showtime. Det sög. Vårtsvinspung.
När det till slut var dags för Big Ben så var det en ganska tunnsådd publik och en del av de komiker som hade blivit inbokade hade ställt in* men the show must go on. Jag hade då fått utökad tid på scen från mina vanliga 6 till 8, plus att jag hamnade näst sist på kvällens lineup! Alltså, en plats ifrån att vara headliner för kvällen. Förvisso under en kväll med mindre publik och färre komiker, men jag väljer ändå att se det förbi det finstilta!
*Det var ju trots allt dagen innan julafton
Foto av Henrik Ekholm
Dessutom dök Markus, Alex och Henrik* upp, helt oannonserade. Det var en riktigt rolig överraskning och det kändes riktigt kul att ha någon i publiken som stöd. Speciellt under den här kvällen, eftersom det - faktiskt - gick riktigt bra, även ifall publiken var lite mindre än önskvärt. Jag lyckades hålla det intressant under mina 8 minuter och fick många skratt, vilket dessutom var en stor lättnad, med tanke på att kvällens material var till cirka 80% helt nytt. Efteråt fick jag en massa beröm och uppmuntran från Tomas (klubbens grundare), ett antal av komikerna kom fram för att hälsa och ge beröm och mina vänner sa att jag hade varit roligast under hela kvällen. Visst, de är mina kompisar, men de lät uppriktiga. Tycker jag. Faktiskt.
*Vänner sedan skoltiden samt bandmates under min korta period som black metaltrummis
Jag kom hem någon gång runt halv elva och väl hemma var det dags att slå in alla julklappar. Valhänt som jag är tog det mig ända fram till klockan 1 på natten att slå in fyra stycken julklappar, men resultatet såg åtminstone presentabelt ut. Sedan tog jag mig en lur fram till cirka klockan 10 på morgonen innan jag tvagade min äckliga kropp och gjorde mig (tillräckligt) helgdagsfin för en julafton med familjen. Minus min yngre bror, som firade hemma hos sin flickvän.
Pappa klädde ut sig till tomte och inledningsvis kände mina brorsbarn en skräckblandad förtjusning. Innan första julklappen var utdelad hade de dock listat ut att det var farfar i förklädnad. Jag vet inte om barn idag är smartare eller helt enkelt oförmögna till att leva sig in i fantasin. Alla fick sina julklappar åtminstone, det är väl själva andemeningen bakom julen ändå?
Jag tycker faktiskt om att ge bort presenter, eller åtminstone när man lyckas hitta något som visar att man har lagt ner lite tankeverksamhet, vilket gör en present mycket mer personlig. Min pappa är alltid svår att köpa presenter till, men i år fick han en tröja som jag - faktiskt - tyckte skulle passa honom väldigt bra. Min äldre bror fick en biljett till "The Blues Brothers" som ska spelas upp på Göta Lejon i januari. Jag köpte en till mig själv med, för jag älskar den filmen! Och John Belushi! Som tyvärr inte kommer att vara med i föreställningen, på grund av alldeles uppenbara skäl, men Dan Aykroyd har varit med och producerat! Min yngre bror fick en t-shirt med "Monty Python and the holy grail"-tema - specifikt med John Cleese som trollkarlen Tim.
"There are some who call me... Tim"
Varför just denna t-shirt? Han heter nämligen Tim. Vad säger ni? Lite kul är det väl? Huh?
Men, jag har varit så flitig i år att jag införskaffade två stycken julklappar redan i november och jag vill till och med dra mig till minnes att jag nämnde det i ett tidigare inlägg, eftersom jag var så självbelåten över hur omtänksam jag hade varit. Nu när julafton har varit kan jag avslöja vad det var; böcker!
Till mina brorsbarn köpte jag en barnbok som jag hade hört om på nyhetsmorgon. Det var en väldigt uppfinningsrik barnbok som baserats på Sergej Prokofjevs "Peter och vargen" som Ilon Wikland och Mark Levengood* hade samarbetat på. Ilon har gjort illustrationerna och Mark har talat in berättarrösten på en cd-skiva som man får med boken, där de även använder sig av musiken och de olika instrumenten som ingår i stycket för att berätta historien. När jag kollade upp detta närmare lyckades jag - av en händelse - få reda på att Ilon och Mark skulle ha signering för boken på NK inom kort, så jag bestämde mig för att slå två flugor i en smäll.
*Ilon har bland annat illustrerat de flesta av Astrid Lindgrens barnböcker och Mark är ju allas vår favoritmysfarbror
Min mamma är nämligen ett jättestort fan av både Mark och Jonas och förra året gav jag henne hela "Torka aldrig tårar utan handskar"-trilogin i julklapp, signerad och dedikerad till henne av Jonas, så jag tänkte att det inte skulle vara mer än rättvist att hon skulle få något signerat av Mark i år. För ytterligare några jular sedan fick hon en samlingsbox med tre av hans böcker, men jag visste att han hade skrivit en till sedan dess, och planen var att köpa den samtidigt som barnboken och be honom att signera den med.
Men för säkerhets skull så smugglade jag ut hennes andra böcker av Mark, bara ifall att jag inte hittade den senaste boken. Vilket jag - efter en del om och men - lyckades göra.
Mission accomplished!
Jag anlände i god tid och hamnade därmed ganska långt fram i kön. Direkt så hörde jag någon bakom mig i kön klaga på att en kvinna längre fram hade tagit med sig flera böcker och att hon skulle ta upp en massa tid - alltjämt som jag stod där med hela fem böcker. Jag bestämde mig för att det var hans problem om han inte fattade att folk tar med sig lite vad som helst till ett signeringstillfälle och när jag väl kom fram fick jag först barnboken signerad av Ilon och sedan av Mark. En smula förläget frågade jag ifall jag kunde få vara så besvärlig och be honom att signera sina egna böcker åt min mamma, som är en stor beundrare.
"Självklart!" sa Mark uppsluppet med ett aldrig avtagande leende. "Vad heter din mamma?".
Like a boss signerade han muntert samtliga fyra böcker som jag hade med mig medan jag servilt tackade och bockade samt berättade att både jag och mor hade sett hans show "Sound of Mark" på genrepet i vår hemstad Märsta och hur bra vi båda tyckte att den var. Sedan frågade jag personen bakom mig i kön att ta en bild av mig och Mark. Innan jag hunnit vända mig om och fråga ifall det var okej så hade Mark ställt sig upp och var redo för en bild.
Mark Levengood med en okänd och nergången alban, cirka 2014
Jag raffsade sedan ihop alla böckerna och tackade ännu en gång för att han tagit sig tid att signera alla böcker. "Absolut!" sade han lika gemytligt som alltid och lade till "Hälsa din mamma så mycket från mig!". Allt medan kön ringlade genom NK och ända ut på Hamngatan. Vad ska man säga; class act, rakt igenom.
Mina omtänksamma insatser gick inte tomten helt obemärkt förbi, han lämnade en mycket uppskattad present i strumpan till mig med i år, nämligen en biljett till att se Eddie Izzard på Globen i maj, med bland andra Jonas Gardell, Henrik Schyffert och Magnus Betnéer som support! 'Tis the season to be jolly, in deed!
Bara fem månader kvar! Dags att börja nedräkningen!
Allt som allt har det varit en bra jul och jag hoppas att ni har haft det minst lika bra, även ifall ni inte fick träffa Mark Levengood.
